Tider som bara passerar.
Nu händer det mycket, knappt så att jag kan få ned det i skrift här.Sitter här framför datorn medan lilla familjen sover.Jag skriver med ivriga fingrar för idag ska det planeras och fixas.Om exakt elva dagar bär det iväg från Umeå till Sthlm och från Sthlm till Peking.Dagen efter får vi flyga från Peking till Bangkok.Jag är laddad och tänd till tusen.Andreas har också börjat ladda, han ska mäta sina armar och ben för att få de perfekta kläderna från Bangkok.Han vill ha Levis jeans och kanske någon skjorta och det är nog det minsta jag kan fixa åt honom med tanke på hans engagemang och supporting.
Kurs efter kurs avverkas i rasande tempo och nu återstår det inte mycket av denna forskningsmetodiska kurs inför C-uppsatsen.Det är några föreläsningar samt ett seminarie kvar samt en hemtenta som går ut på att analysera en doktorsavhandling.Jag har valt en avhandling som handlar om Hedersrelaterat förtryck av en kvinna,det är alltså en fallstudie.Idag skall jag promenixa i solskenet till skolan för att skriva ut avhandlingen samt hitta metodböcker att använda som referenslitteratur.
Jag har också beslutat mig för att läsa vidare till hösten om jag inte får avlönat jobb inom mitt område.Skall ansöka till Magisterutbildningen och läsa detta medan jag fortsätter ett ihärdigt letande efter jobb.Kommer också att jobba ideéllt åt Röda Korset(avdelningen för mångkulturellt arbete) parallellt med studierna på magisterutbildningen.Får jag ett jobb under pågående studier så avbryter jag läsandet och utbildar mig på fältet...Känns bra att ha en tanke, en backup-plan.
Jag måste skaffa körkortet.Det måste bli ett av mina främsta prion efter hemkomsten från Bangkok.Jag borde köra med Andreas hela sommaren och köra upp till hösten.Körkort är ett måste, det går inte att skjuta på längre.De flesta jobb kräver körkort och jag vill känna mig som en fri varelse som kan åka och köpa billiga produkter från Rusta eller kika efter fynd på Myrorna precis när jag vill.
Resfeber är en jobbig feber.Den ömsom får mig att gråta och skratta hysteriskt.Jag gråter för att känner separationsångest att lämna Andreas och hundarna och jag skrattar hysteriskt för att denna resa ska bli så förbaskat rolig och givande.Vi kommer att kombinera nytta (c-uppsatsskrivande och studie av cpcr hemmet) med nöje(sola,bada,läsa böcker,äta gott,shoppa,sola,bada...)
Nu ska jag skriva mejl och skriva "att göra"- "att packa"- "att inhandla från apoteket"- listor...Fördelen med denna typ av resor är att det krävs noga planering och är det något jag älskar så är det planer,planering och "att göra"-listor i alla dess former...
Ta hand om er därute.
Kroatien 2009