hannelem

Hemkommen från nattjobb & jag får ett ryck att ta tag i saker som blivit liggandes länge. Jag famlar efter älggrytbitarna i frysen, letar efter röntgensvaren gällande ryggen från 2009, tar på varma kläder & går rejäl promenad med hundarna... I sökandet efter pappret finner jag ett recept som varit borta i flera år & som jag saknat, jag greppar telefonen & ringer sjukvården för att boka in läkartid för ryggvärken & jag startar ett långkok av grytbitarna. Mittemellan kokning & väntan på en serie som ska komma hem så sitter jag nu i en tidszon av "icke tid" & vad passar inte bättre än att ge ett livstecken till denna blogg. 

 

För någon vecka sedan funderade jag på om blogg.se kommer att upphöra & alla inlägg gå förlorade. Hemska tanke! Även om jag gillar att dela med mig av bitar ur livet så skriver jag även mycket för min egen del, en slags dagbok i vuxen ålder. Hittade förresten mina dagböcker för ett tag sedan, så härligt nostalgiskt att bläddra igenom. En sida som jag älskar med mig själv är förmågan att se ljuset i livet. Trots svåra perioder som barn valde jag alltid att lyfta fram det som var solglimtarna & så har jag nog levt hela livet. Fokus framåt, fokus uppåt & full fart ditåt... Det finns ingen självömkan eller svartmålning i mina dagböcker, dom är fyllda med drömmar & hopp. Redan som 8 åring visste jag vilka minnen jag ville läsa om framöver & vilka jag ville lämna därhän...

Ha en fin dag & ta hand om er därute!

Ett superhärligt recept som jag saknat men som nu kommer att användas framöver! Testa vettja!

 

 

Svärföräldrarna har försett oss med grytbitar sedan flera månader tillbaka. Jag tar mig sällan för dessa uppgifter då matlagning ska gå enkelt och fort, men får man ryck så gäller det att smida. Blev extra glad och road då jag såg att samtliga påsar var märkta med vikt samt om det var "stora" eller "små" bitar...