Januariblues.
Det känns som att tiden står stilla och att jag mest trampar på samma ställe. Känner mig vansinnigt rastlös, tom på nya kreativa idéer, tom på inspiration och framförallt tom på nya influenser. När vardagen blir alldeles för mycket en upprepning från gårdagen, när morgondagen mest liknar i förrgår och allting bara lunkar på…ja, då kryper rastlösheten in i mig. Jag har nog alltid varit sådan, eftersträvat en balans. Jag älskar att slappa och ta det lugnt, men när det blivit för många tevekvällar efter varandra så längtar hela jaget efter mer fart och fläkt. Ibland kan det räcka med att prata med någon som fyller mig med massa positiv energi eller en fika tillsammans med någon som får timmar att kännas som minuter.
Jag tror att jag just nu är inne i vad någon i cyberspace kallat för ” I've had the January blues” Uppdatering från vänner som är ute och reser får mig att vilja gå samma väg, resa bort, lämna kvar vardagen hemma och få uppleva nya saker… men nu är verkligheten vinter och Sorsele. Livet måste lunka på, för ju fler dagar som går ju närmare våren kommer vi.
Ibland känns det hopplöst att vara en person som drivs av passion och som är beroende av att hitta källor som ger inspiration. Men i och för sig är det också den som har drivit mig framåt och som ibland ger mig storslagna ideér. Jag har alltid haft svårt att nöja mig, blir det för alldagligt så blir det för tråkigt och då dalar motivationen. Fast å andra sidan är det förmodligen många fler med mig som fungerar på det viset. Nåväl, hur det än ligger till så är jag ändå tacksam över vad jag har och vad livet har kvar att ge.
Inom mig bor mycket glädje och för det allra mesta så ser jag saker genom ett positivt filter, det är en gåva som jag ska fortsätta förvalta på bästa sätt. Då spelar det egentligen i längden ingen roll att jag just nu spelar en januariblues.
Ta hand om er därute!
